Svar på Simons svar på LUF Stockholms pressmeddelande om medborgarskapstest

Ang. Krav:
Jag håller inte med om ditt resonemang kring krav och villkor. För mig är det en väsentlig skillnad på exkluderande barriärer som alla inte kommer att kunna ta sig över, och att förväntas vistas i landet en viss tid. Alla har möjligheterna att klara en tidsgräns, alla har inte möjligheterna att klara ett medborgarskapstest, och det gäller oavsett hur många undantag man skapar och hur man väljer att utforma testen. Sedan tycker inte jag att dagens system på något sätt är givet från gud, utan hade hellre sätt en kortare tidsgräns. Det skulle på riktigt ha potential att få fler personer att söka sig till medborgarskapet och bli en del av samhällsgemenskapen så tidigt som möjligt.

För mig är det grundläggande problemet kring medborgarskapstester att man väljer att göra medborgarskapet exkluderande. Alla som vill bli svenska medborgare och är bosatta i Sverige borde enligt mig ha möjlighet att bli medborgare, därför är jag emot medborgarskapstester av alla slag.

Ang. Nationell identitet
För att förtydliga så står jag bakom Nozicks resonemang som han lyfter fram i Invariances (2001), där han resonerar kring att det finns två olika grupper av normer. Normer som staten måste upprätthålla för att staten ska kunna fungera (som att inte inskränka på den andres negativa rättigheter), samt normer där civilsamhället både är en mer rätt och effektiv institution att sprida dem än stater och byråkrater. Att skapa identitet och gemenskap är inte statens sak utan civilsamhällets.

Sedan ser jag inte varför det skulle utesluta SFI och andra åtgärder för att hjälpa invandrare att komma in i samhället. Målet med SFI är inte att alla i Sverige ska kunna tala svenska, utan att alla ska ha en god chans att komma in i samhället.

Ang. Barriärer
Min syn är att det visst finns sakligt grundad fakta som tyder på att högre barriärer kan motverka naturalisationsgraden bland invandrare i ett land.

I OECD:s Naturalisation: A Passport for the Better Integration of Immigrants? (2011) ser man att integrationseffekterna av medborgarskapstest är oklart men att högre barriärer troligtvis leder till att färre väljer att bli medborgare. Se exempelvis:

The introduction of these tests has generally been associated with lower numbers of applicants for citizenship. The impact of these tests on immigrants’ integration remains unclear – that is, whether they help to improve outcomes or not, and even if they do improve outcomes, whether this is due to the fact that they simply introduce more selectivity or whether they incite immigrants to invest more into acquiring host-country-specific human capital. The impact which they may have on the self-identification of immigrants with the host country is also uncertain. (Liebig)

Eller

On the basis of the evidence that is available to date, there seems to be a rather strong case for encouraging citizenship pick-up by migrants and/or for making access less restrictive, where this is an issue. It enhances immigrants’ access to employment and contributes to a better utilisation of migrants’ human capital.(Liebig)

Rapporten visar också på att fler söker sig till språket med positiv förstärkning än med krav.
I artikeln Language power and identity visar Ruth Wodak att en majoritet av de länder som på sistone infört språktest nu diskuterar att inför test för att komma in i landet.

I artikeln Policies and legislation in citizenship testing in the US från Annual Review of Applied Linguistics (2009) Cambridge University hävdar artikelförfattaren att mycket tyder på att fler skulle söka sig till medborgarskap om tester inta fanns, att testerna inte skapar gemenskap samt att de borde tas bort.

Här kan du finna en artikel från Harvard Law Record som visar på de barriärerna som finns i USA pga. deras medborgarskapstests.

Sen är jag öppen för möjligheterna att jag har fel och att det egentligen blir lättare att bli medborgare om det finns medborgarskapstester (även om jag inte tror att så är fallet), men även om så är fallet så skulle det inte ändra att jag inte tycker att det är rätt att testa nya medborgare.

Test för medborgarskap är fel väg att gå

LUF Storstockholm reserverar sig å det starkaste mot kongressens beslut för språk-, lag- och regeltest för medborgarskap.

På Liberala ungdomsförbundets kongress i Landskrona beslutade LUF att stödja kravet på språk- regel- och lagtest för invandrare som söker medborgarskap. Språk-, lag- och regeltest för medborgarskap är inte förenligt med alla människors lika rätt och värde, då man ställer olika krav beroende på personens ursprung. Vi anser att det varken är rätt, möjligt eller önskvärt för en stat att skapa nationell identitet uppifrån, samt att högre barriärer till medborgarskap stänger ute individer från medborgarskap.

Vidare anser vi att positiv förstärkning i form av utökad SFI och förbättrad modersmålsundervisning ger bättre resultat än ökade krav. Att höja barriärerna för medborgarskap kommer varken att förbättra integrationen eller stärka den nationella identiteten.

Liberala Ungdomsförbundet Storstockholm Presskontakt: Emma Söderberg Majanen, emmamajanen@live.se, Tel 0702746653 Datum: 1 augusti 2011.

Dags att se över skatten

Alliansens ekonomiska politik har på många plan varit både ansvarsfull och effektiv under de gångna fyra åren. Jobbskatteavdraget har bland annat bidragit till en behövlig sänkning av det onaturligt höga skattetrycket, samtidigt som man, i viss mån, skapat nya jobb med andra riktade avdrag. Vi vill dock framföra att den ekonomiska politiken som förs saknar visioner om hur man ska lösa de stora administrativa problem samt tillväxthämmande effekter som ett allt mer progressivt och dunkelt skattesystem har.

Ett skattesystem med konstant marginaleffekt, så kallad platt skatt, är det enda system som med liberala grundvärderingar kan kombinera rättvisa, transparens och ekonomisk effektivitet. Ett stärkt grundavdrag skulle, som tillägg, kunna kompensera de jobbskapande och inkomstfördelande effekterna mer effektivt än dagens system.

En differentierad löntagarskatt bidrar till högre dödviktsförlust och minskad BNP än en enhetlig, då de negativa effekterna har ett exponentiellt och inte propertionellt samband till skattesatsen. Ergo: tillväxten blir lägre med högre progressivitet.

Andra påvisade effekter av platt beskattning är att beskattningen blir enkel och överskådlig. Det gör det lättare för företag att göra rätt val och ökar demokratin för skattebetalarna då det blir svårare att gynna särintressen, skatterna blir mer transparenta och risken för korruption minskar. Därtill kan man räkna alla positiva effekter av en billigare skatteadministration och minskad skatteflykt.

För att koka ihop det så visar flertalet studier från såväl ansedda universitet som Harvard University till FIEF och observationer i fornsovjetiska stater som Ryssland, Slovakien och Polen att ett platt skattesystem är både mer effektivt och mer tillväxtfrämjande en ett progressivt.

Vi hoppas att de kommande fyra åren lägger större fokus på att hitta rätt lösningar på stora problem, än att fortsätta med en ekonomisk politik som har klipp och klistra som utgångspunkt. De korta effekterna kan vara lägre skatteintäkter, men de långsiktiga effekterna av ett smartare skattesystem är ökade skatteintäkter, såväl som stärkt demokrati, rättvisa och välfärd.

André Nilsson
Ken Zhou
Jonas Lidén
Medlemmar i Liberala ungdomsförbundet

Läs: Svd, DN, Sydsvenskan
Läs även andra bloggares åsikter om LUF, marginalskatt, Platt skatt, Skatt
Intressant!

Därför kommer jag att rösta på Folkpartiet 2. Miljön

Miljöfrågan är troligen inte den frågan som de flesta förknippar med Folkpartiet. Det är klart att det är svårt för ett litet stadsbaserat parti som ofta hamnar bakom Centerpartiet i miljödebatten att höras lika högt i denna fråga som i exempelvis skolfrågan där vi har två ministerposter som kan hjälpa oss synas. Men partiet har tidigare varit mer förknippat med miljöfrågor och vi har en ganska bred historia inom området. Det var exempelvis liberaler som en gång grundade naturskyddsföreningen och drev frågan om nationalparker, även miljöskatter var något som liberaler började driva i Sverige.

Alliansen har nu med den överenskommelse som presenterades tidigare i år tagit flera steg i rätt riktning för att göra Sverige till ett land som, likt denna mandatperiod, lyckas kombinera minskade utsläpp med tillväxt. Överenskommelsen innebär bland annat minskade växthusgaser med 40 procent, 20 procent effektivare energianvändning och 50 procent förnyelsebar energi till 2020 (1990 som basår), sedan har det självklart fastlagts än mer ambitiösa mål på en längre tidsplan, bland annat en transportflotta fri från fossil till 2030.

I Folkpartiet har vi satt ett mål som huvudprioritering för miljöpolitiken, att minska påverkan på klimatet. Klimatfrågan är en ödesfråga för mänskligheten, och måste lösas om vi vill att våra barnbarn ska kunna växa upp på en planet med samma breda fauna av arter och hållbara biologiska mångfald som vi idag kan åtnjuta. Ska vi klara de ambitiösa klimatmål vi har och fortsätta att ha en fossilfri energiförsörjning så är kärnkraften en nyckelfråga. Vi har nu avvecklat tankeförbudet kring kärnkraft och gjort det möjliga för privata aktörer att investera i nya kärnkraftverk i takt med att de gamla börjar avvecklas fram mot 2020-talet. Det är en extremt viktig reform då kärnkraften idag står för ungefär hälften och av vår energiförsörjning och det idag inte finns några konkreta svar på hur de rödgröna ska lösa förlusten av energin om de får avveckla svensk kärnkraft för evigt.

Tyskland gick den rödgröna linjen för några år sedan. Väljarna lovades nya gröna jobb och stora satsningar på sol, vind och vatten när de beslutade att stänga ned sin kärnkraft. Realiteten blev en dolkstöt i miljöns rygg. Nu har tysk kärnkraft blivit ersatt, men inte av gröna satsningar, utan av rysk gas och kolenergi.

Folkpartiet och Alliansen har tagit ställning. Kärnkraften ska inte hetsavvecklas innan den förnyelsebara energiarken är färdigbyggd. Vi ska inte göra vår energitillförsel beroende av odemokratiska stater, vi ska inte förmedla nådastöten för svensk basindustri och vi ska inte gå tillbaka till en koldioxidbaserad energitillförsel. Den 19 september kan du bestämma dig, jag vet var jag står, var står du?

Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om Valet 2010, Folkpartiet, Alliansen, Miljö, Kärnkraft

Därför kommer jag rösta på Folkpartiet: 1. Forskning

En av de största anledningarna till att jag först fattade tycke för Folkpartiet var deras förkärlek till forskning. För mig är det självklart att om Sverige ska nå upp till bilden av ett spjutspetsland där idéer och innovationer frodas och utnyttjas så måste en stark basforskning, strategiska satsningar på viktiga områden och ett bättre företagsklimat för forskningsintensiva företag kombineras. Det finns få områden där den borgerliga regeringen har levererat i den utsträckningen som vi gjort i forskningen, men jag är helt övertygad om att fyra år till med Alliansen verkligen kan ta nästa steg och befria svensk forskning från politiska skygglappar.

Folkpartiets intåg på utbildningsdepartementet har verkligen gjort bestående skillnad för svensk forskning. Trots att vi bara haft fyra ekonomiskt hårda år till hands så har satsningarna på forskning som Folkpartiet tillsammans med Alliansen genomfört lyft Sveriges forskning och vi har nu drygt en procent av BNP i offentliga satsningar på forskning och med privata satsningar är den nu uppe i totalt nästan fyra procent. Den stora satsning vi gjort på forskning innebär först och främst fem miljarder mer i statliga anslag per år. Det har nu hjälpt oss att kliva upp på första plats i forskning i Europa, även om våra insatser knappast stannar i Sverige, Folkpartiet har även varit med och drivit på EU:s mål att från och med 2009 lägga en procent av budgeten på forskning.

Stora projekt har varit viktiga delar i att utveckla vårt forskningsklimat med nya och moderna anläggningar. ESS är ett fantastiskt exempel på hur vi med hjälp av EU och skandinaviska granländer kan utnyttja en fantastisk chans att bidra till spetsforskning samtidigt som påverkan på svensk ekonomi beräknas bli 6000 nya jobb och en BNP-tillväxt på 4 miljarder kronor per år enligt Institutet för Tillväxt-Politiska Studier. För en investering på bara 33 procent av den totala kostnaden på 13 miljarder så är det sällan man kan få sådan avkastning för skattepengar. Hade vi haft en regering med Miljöpartiet som var högst kritiska till anläggningen hade troligen projektet gått till Spanien. Utöver ESS kan vi nu tacka Alliansen för Maxlab IV och SciLifeLab som båda kommer göra skillnad för forskningens möjligheter att utvecklas i samklang med övriga samhället.

Även om offentligt finansierad forskning är en essentiell del av att göra Sverige till ett land där forskning frodas så är det den privata forskningen som till störst del förändrar våra samhällen till det bättre med nya innovationer och tillämpara uppfinningar som snabbt kommer till marknaden. Därför driver Folkpartiet nu på att göra alla privata och offentliga satsningar på forskning skattebefriade. Det kommer tillsammans med den tidigare avskaffade högskolemomsen att göra Sverige till ett skatteparadis för forskning och framsteg, vilket jag tycker är en underbar målsättning som verkligen kan hjälpa oss att inte bara dela ut Nobelpris, utan även ta emot några.

Men utan nya och hungriga studenter är dessa satsningar på forskningen tämligen tandlösa i längden. Därför har vi också jobbat aktivt för att förändra svenskt utbildningsväsen i grunden för att komma ifrån den Socialdemokratiska kollektivism som rått tidigare, där alla ska läsa samma ämnen i samma takt, mot ett system där flitiga elever ständigt får nya utmaningar och möjligheter att utvecklas för att nå sin högsta potential. Spetsutbildningar i gymnasiet och högstadiet, och tidigare betyg är några av viktiga instrument för att nå det målet. Utöver det så har vi också gjort det lättare att vara student, med mer pengar i månaden, höjt fribelopp, 10 000 extra utbildningsplatser och borttaget kårobligatorium som viktigaste förändringar.

Skillnaden mellan Alliansen och de rödgröna är stor i forskningspolitiken. Socialdemokraterna har bland annat föreslagit att öka studieplatserna genom att dra ned på kvaliteten, som redan idag är allt för låg på svenska universitet. Våra förändringar av forskningsanslagen som nu blir beroende av den kvalitet som universiteten levererar har de helt ställt sig emot och de frihetsreformer vi infört som innebär att universiteten nu själva tillsätter sina styrelser står direkt emot Socialdemokraternas syn på hur en regering ska leda forskningen.

Sen är det tämligen roande att se att en opposition som i regeringsställning inte levererade ständigt bjuder över oavsett vad som föreslås, fler platser, mer till forskning, det trots att vi satsat mer än de någonsin gjort. Socialdemokraterna började med att bjuda över första budgetförslaget för ökat anslag med 4,3 miljarder kronor, 2010 var det bara 100 miljoner. Säger rätt mycket om deras trovärdighet i överbudsretoriken.

När man ser till de andra två oppositionspartierna råder även där starka destruktiva och utvecklingskritiska vindar. Vänsterpartiet har bland annat föreslagit att andelen kvinnliga forskare ska avgöra anslagen istället för levererad kvalitet. Ett av de dekonstruktiva förslagen från Miljöpartiet är bland annat att lägga ned Fouriertransform som tar fram nya miljövänliga bilar. Istället för att värna om miljön så spelar deras hat mot bilismen över. Inte helt förvånande att forskare anser Miljöpartister som oärliga medan de i överlag verkar gilla Folkpartister.

Jag förstår hur många utomstående ofta ser tveksamt till Folkpartiet som det liberala partiet som de trots allt är i de flesta frågor. Men i forskningspolitiken har vi verkligen visat hur vi på kort tid kraftigt ökat ambitionerna och resurserna samtidigt som vi gjort en kraftigt byrokratiserad forskning allt mer autonom och fri att själv utvecklas i rätt riktning.

Vi står nu i ett vägskäl. Antingen kan vi välja att vrida tillbaka klockan fyra år och gå tillbaka till den tomgångskörningssyn på forskning som funnits tidigare, eller så kan vi på fortsätta utvecklingen av ett friare och rikare Sverige med fortsatt stora mål för att föra framtiden lite närmare oss.

Intressant!

Läs även andra bloggares åsikter om Folkpartiet, Forskning, Valet 2010, Alliansen, Utveckling

LUF och Folkpartiet Liberalerna kampanjar för allas rätt till vård

Idag bedriver LUF en kampanj för att ge papperslösa rätt till vård i Almedalen, med mesverkande av Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag och FARRs ordförande Frida Johansson Metso. Frågan är en av de viktiga principfrågor som vi driver tillsammans med Folkpartiet. Målet är att fram till att den utredning som regeringen tillsatt om vård för personer utan upphovstillstånd är klar 2011 pusha politikerna i rätt riktning.

För mig är det en självklarhet att en vård som är ämnad för att den som inte har egna resurser att betala för den också ska inberäkna alla samhällets människor. För mig är det självklart att man inte ska skilja på människors rättigheter beroende på var de kommer från. Därför är det här så viktigt.

Tycker du också att det här är en viktig fråga? Skriv då under vår namninsamling och gör din röst hörd.

Andra som skrivit om samma ämne: Emma Söderberg Majanen, Amanda Brihed, Cristoffer Fagerberg, Nicholas Nikander, Birgitta Rydberg Unga.folkpartiet.se, Eric Wahlberg, Andreas Froby

Läs även andra bloggares åsikter om Vård för papperslösa, Folkpartiet, LUF, Almedalen, Kampanjande

LO hittar på om minimilönernas påverkan på ungas möjligheter till jobb

På morgonsoffan i måndags så pratade Jan Björklund om hur lärlingsjobb skulle kunna minska arbetslösheten för unga. LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin kontrade med: ”Lönenivån stänger inte ut de unga, det är jobben som är för få. Du kommer inte att skapa fler arbetstillfällen genom att sänka lönen”.

Enligt Aftonbladet visar forskning att Wanja har fel när hon säger att lönen inte påverkar möjligheten att få jobb. Man kan som exempel se andra liknande länder som Danmark och Tyskland som har lägre minimilöner för unga och en arbetslöshet på 7,3 resp. 10,4 jämfört med Sveriges 19, 3 procent .

Det är också intressant att se hur LO vänt i frågan under ett valår, förra året var LO positiva till förslaget.

Intressant!
Läs även andra bloggares åsikter om LO, Ungdomsarbetslösheten, Jan Björklund, Lärlingslöner, löner
Andra som skrivit om samma ämne: Per Altenberg, Fredrik Segerfeldt

Handduksdagen - en dag att fira

Jag håller helt med om att det tycks råda viss inflation i dagar att fira nu för tiden; Kanelbulledagen, ostkakans dag och internationella nalledagen är bara toppen av isberget i nyligen uppkomna högtider. Men Handduksdagen betyder något speciellt för mig. Liftarens guide till galaxen är fortfarande en av de böcker som mest format vem jag är och som än idag ligger nära hjärtat.

Idag, 25 Maj, så firar jag tillsammans med många fränder handduksdagen i minne till Douglas Adams, författare till Liftarens Guide till Galaxen. Jag blev tipsad om boken av min samhällslärare på högstadiet med kommentaren ”Den beskriver hur världen funkar och vem som styr den”, och med den inställningen blev det svårt att läsa den utan att försöka suga åt sig vad den har att säga.

Utöver att böckerna är fantastiska i sitt humoristiskt nyfikna sätt att måla upp och analysera en värld reglerad av de som låter sig styras så blir jag fortfarande imponerad över hur man i slutet av sjuttiotalet med lite fantasi lyckats förutspå många av de stora förenklingar av livet som tekniken fört med sig långt senare. Guiden själv är nätt och jämt vad Internet är idag. Ett näst intill magiskt sätt, sett ur dåtidens ögon, att inom loppet av ett ögonblick få fram information om allt vad man kan tänkas begära. Babelfisken där talare av olika språk kan förstå varandra är också ett utmärkt exempel på hur tjänster som Google translete revolutionerat kommunikationen mellan olika kulturer och överbyggd tidigare murar mellan tanke- och levnadssätt.

För mig har bokens sätt att se på livet hjälpt mig att komma i sans med min egen dödlighet och marginalitet. Att livet på jorden sett ur ett brett perspektiv är i stort sätt menlöst är något som väl kan underlätta förhållandet till sig själv och omvärlden.

Läs även andra bloggares åsikter om Handduksdagen, Douglas Adams, Högtider, litteratur

Cameron ny premiärminister

Då var den långa processen med förhandlingar efter valet i Storbritannien äntligen över! De konservativa har kommit överens om att bilda koalitionsregering med Liberaldemokraterna med David Cameron som Premiärminister.

Men nu återstår tuffa år framöver för de nyvalda, Storbritannien är fortfarande hårt drabbade av finanskrisen och allt tyder på att det kommer ta lång tid att återhämta sig. Medan Sverige klarat sig med budgetunderskott på under 3 procent hittills så har Storbritannien i fjol redan haft 12,7 procent och i år förväntas de behöva låna 167 miljarder pund (ca 12 procent). Den förväntade totala lånesumman under finanskrisen och dess sviter är prognostiserad uppemot ca 800 miljarder pund, vilket kommer att ha en stor inverkan på deras framtida soliditet.

Utöver det påfrestande ekonomiska läget så ser jag fram emot att se Gordon kliva av tåget och se Cameron ta plats som ny PM. Det är på många sätt en historisk regering, första koalitionsregeringen på 70 år och Cameron är den yngsta PM på 200 år.

Några av de frågor som den nya regeringen kommer att driva innefattar:

Avskaffandet av regeringens rätt att utlysa nyval (tidsbestämt)
Lägre skatt för lågavlönade
Mer pengar till skola för dem från lågavlönad socioekonomisk bakgrund
Sänka budgetunderskottet


Andra som har skrivit om samma ämne: Victor Zetterman,
Läs även andra bloggares åsikter om Val Storbritannien, Valsystem, Davd Cameron, Liberal Democrats, Finanskrisen
Intressant

Sex timmars arbetsdag - frosseri i egoism

Vänsterpartiet har efter sin Kongress i förra veckan nu beslutat att driva frågan om lagstadgad sex timmars arbetsdag till bibehållen lön. Miljöpartiet har börjat att daskat av friåret som deras eget förslag på minskat arbete och lägre produktion. Vart är vi på väg någonstans? Är det fientlighet till tillväxt och utveckling som ska lösa våra globala problem?

Ska vi lösa världens problem med att medvetet bli mindre produktiva och effektiva så finns det många andra förslag som de hade kunnat lägga fram istället. Vad sägs som 50 kilometer i timmen som maxhastighet för lastbilar? Tänkt vad många nya chaufförer som kan få jobb. Eller varför inte stänga ned Internet, det skulle ge ett ordentligt uppsving för telefoni- och postarbetare. Vi skulle kunna förbjuda privatbilism så att alla måste åka taxi! Listan kan göras lång på hemska förslag som skulle ge förödande effekter, men som ändå är skonsammare än sex timmars arbetsdag.

De försöker att argumentera med att det är omöjligt att ge alla jobb med nya tillverkningsprocesser och innovationer som ständigt effektiviserar vår värld. Skulle det finnas någon logik i det så borde vi leva med stenålderns standard och 90 procents arbetslöshet. Men det gör vi inte! Människan är betingad att ständigt söka nya lösningar, nya sätt att tänka och söka ökad levnadsstandard. Och det borde vi alla göra! Vår levnadsstandard är inte på någon optimal toppnivå som vi kan leva med, det är fortfarande barn som systematiskt svälter till döds, det finns fortfarande sjukdomar utan botemedel och det finns fortfarande människor som lever på gatan.

Jag försöker ständigt att påminna mig själv om varför jag började med politik och vad som får mig att orka fortsätta . Tillväxt är det enskilt viktigaste ett land eftersträvar! Vi måste ha nya lösningar, nya tekniker, ny design, nya funderingar och nya produkter för att fortsätta att växa, för att få mer pengar till de offentliga finanserna så att vi kan lokalisera mer resurser till sjukvård, mer till skola och mer till äldreomsorg. Det är inte vi som jobbar som får betala notan av kommunistisk skräpideologi. Det är de som lever på gränsen som kommer att ramla genom springorna!

Sex timmars arbetsdag får mig att må allvarligt illa. Att riskera att få in två premiärer i regeringen som båda ser tillväxt som ett problem och inte som ett mål får mig att sätta, inte en, utan två klumpar i halsgropen. Kan de se de cancersjuka patienter vars vård pengarna inte räcker till, kan de se den på långboendet som tvingas skiljas från sin livslånga partner för att resurserna inte räcker till och kan de se det svältande barnet vars biståndsstöd dragits ned på grund av för lite resurser, i ögonen och allvarligt säga att sex timmars arbetsdag är värt det?


Andra som skrivit om samma ämne: Adam Cwejman, Per Pettersson, Jan Björklund, Rasmus (liberal), Elisabeth Tandringqvist,
Intressant!
Läs även andra bloggares åsikter om Vänsterpariet, Rödgröna, tillväxt, 6 timmars arbetsdag, galenskap, vänsterpartiets kongress